Finns stavfel.

Jag har någon sorts sjukdom. Varje gång jag flyger över ett stavfel i tidningen, särskilt min morgontidning, fnissar jag förtjust.

– Hi hi, så dåligt. Nu har de slarvat igen, skrockar jag förtjust.
Och min sambo tittar bara på mig och undrar vad det är för journalisttönt som han bor med.

I lördags var det dags igen. I SvD:s kulturdels språkspalten började tredje stycket med meningen:
Det finna andra ordpar som kan vålla problem, både för läsare och skribent.

Aha! Se vad som händer när man ersätter korrekturläsare med datorernas rättstavningsprogram. Mycket kan de göra, datorerna, men de kan inte se skillnad på när det ska stå finna och när det ska vara finns.